Har du någon gång varit sugen på att prova någon sport, men tyckt att det blev för dyrt med all utrustning? Inom kort kommer du antagligen gå till din lokala fritidsbank och låna de där judokläderna, fotbollsskorna, cykeln eller slalomskidorna istället.

Konceptet Fritidsbanken sprids nu över hela Sverige och grundarna fick 2013 ta emot hederspris på den nationella Återvinningsgalan i Stockholm, för sin innovativa idé. Fritidsbanken har också fått utmärkelsen Miljönär-vänlig.

Fritidsbanken är enkelt förklarat en plats där du kan låna sport- och fritidsprylar kostnadsfritt, ungefär som när du lånar en bok på ett bibliotek. Här kan intresserade låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. skidor, skridskor, inlines, snowboards, och mycket mer. Utrustningen får lånas i upp till två veckor och kan fungera som inkörsport till idrottsvärlden och även motivera till ”vettiga köp” hos sporthandlaren. Alla kan låna och allt är gratis. Syftet är att uppmuntra barn och ungdomar till spontanidrottande och att bidra till en mer hållbar miljö där vi tar tillvara på prylar som andra kan ha glädje av.

– Idén föddes när det uppmärksammades att alla barn inte hade möjlighet att följa med på skolans friluftsdagar. Vissa föräldrar hade helt enkelt inte råd att köpa exempelvis skridskor, och istället så ringde man in och ”sjukade” sina barn istället. Vid samma tid skulle vi även få en del ensamkommande barn till kommunen. Dessa två omständigheter gjorde att vi började samla in begagnad sportutrustning och tanken om att skapa ett slags bibliotek för utlåning väcktes, berättar David Mathiasson, projektledare på Fritidsbanken.

På kort tid har man gått från att starta upp Fritidsbanken i lilla värmländska Deje till att tänka bredare kring frågan och etablera sig såväl regionalt som ute i övriga landet. Man kan dra paralleller till kommunbibliotekens framväxt under början av 1900-talet. Genom dem ökade människors tillgång till kultur och kunskap. På samma sätt vill Fritidsbanken nu bidra till att ge människor tillgång till lek och fritid genom motion och hälsa.

– Från början var vi en ideell förening, men nu har vi gått över till att utöka verksamheten via franchising, men utan vinstintresse och med vår värdegrund i botten. De som skänker ska kunna vara trygga i att deras prylar aldrig kommer att säljas vidare eller tas betalt för. Just nu fungerar Fritidsbanken Värmland som vår paraplyförening, men tanken är att snart ta klivet och bli en nationell förening. Idag har vi verksamhet på 16 orter, och inom kort kommer vi att öppna upp filialer även i Storfors, Sala, Hultsfred och Karlskrona. Vi för även diskussioner med riksidrottsförbundet om ett samarbete på nationell nivå, fortsätter David.

Många andra kommuner har också visat stort intresse för Fritidsbanken. Flera av dem har varit på studiebesök och gett uttryck för att de vill starta egna Fritidsbanker.

– Intresset är enormt stort, både i Värmland och i andra län. Vår vision är ju att Fritidsbanken ska finnas i hela Sverige och nu börjar det verkligen röra på sig. En annan positiv aspekt är verksamheterna på dagtid fungerar som en praktikplats för personer som behöver arbetsträna. Det ska inte kosta pengar att låna, vi har ingen deponeringsavgift och heller ingen förseningsavgift. Går något sönder syns det att man har haft kul, avslutar David.