Det höga tempot i samhället tillsammans med våra förväntningar på allt högre materiell standard gör att vi idag ofta lider av brist på tid för att engagera oss i inköp och matlagning. Matsvinnet ökar genom att planeringen av inköp blir eftersatt, överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, alla delar av råvarorna eller resterna tas inte tillvara och förpackningarna töms inte ordentligt.

För att minska mängderna mat som slängs i onödan, behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka. Ungefär 28 kilo fullt ätbar mat per person slängs och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken varje år. Och ett normalhushåll beräknas kunna spara minst 3000-6000 kronor per år på att minska sitt svinn.

Men även butiker och grossister bidrar till matsvinnet. Det kan vara felbedömningar vid beställning, kunders oregelbundna köpmönster, konkurrenters eller egna kampanjer, eller ofördelaktig produktplacering i butikshyllan. Det kan också bero på att butiken prioriterar ett brett sortiment för att kunna rikta sig till den kundkrets som förväntar sig detta.

Några som förstått vikten av att ta tillvara på butikernas och grossisternas överflödiga och utgångna produkter är välgörenhetsprojektet Matakuten och onlinebutiken Matsmart.

– Det slängs ofattbara mängder fullt ätbar mat från affärerna varje dag. Vi tar hand om allt vi klarar av och delar ut till behövande. Varje dag kommer det cirka 40-60 behövande personer till vår lokal i Gävle, och totalt når vi cirka 1000 personer i veckan. Affärsinnehavarna jag har kontakt med är jätteglada för att de slipper slänga det de inte kan sälja, mottagarna är glada och miljön också eftersom vi tar tillvara så mycket, förklarar Matakutens grundare Lasse Wennman.

Nätbutiken Matsmart föddes för två år sen ur idén om att minska matsvinnet och erbjuda billigare varor. Lagret som ligger i Katrineholm består i dag av överskottsvaror som är överproduktion, säsongsvaror, utgående eller felmärkta. Det kan vara pasta, ris, konserver, oljor, mineralvatten, snacks och kaffe.

– Vi började googla och insåg att matsvinnet är gigantiskt. Jag tror att vägen till ett minskat svinn går genom att förändra människors inställning och beteende. Många är inte ens medvetna om hur deras val bidrar till svinnet. Bäst före-datumet på varorna är ju bara en rekommendation. Tillverkaren garanterar att varan har samma struktur, tuggmotstånd, hållbarhet och kolsyrahalt som vid tillverkningstillfället. Att först handla hos oss gör att många bara behöver kompletteringshandla i sin vanliga livsmedelsbutik, säger Karl Andersson, vd på Matsmart (bilden).

Och saken är att svinnet kostar mer än pengar, det kostar också för miljön. Att producera mat orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar även till övergödning. Allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Matproduktionen står för 25 % av klimatbelastningen, så genom att minska svinnet kan vi därför göra en stor insats för miljön.

Några enkla tips:

• Även små mängder mat, som pasta och ris, är värt att frysa in. Lägg i en burk eller plastpåse och fyll på med mer efter hand.
• Överblivna ostkanter kan rivas och frysas in och användas till gratäng, paj eller pizza.
• Använd dina rester i en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, kött, smörgåspålägg som är på väg att gå ut eller överblivna grönsaker.
• Grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.
• Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal eller frys in frukten och använd till en uppiggande smoothies.
• Planera dina inköp och köp inte mer än vad du tror att du gör av med. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.
• Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum, ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen.